Önskar jag hade fått en tia för varje ”det är ingen egentlig skillnad mellan blocken”-kommentar före valet, det hade gett en rejäl slant. På vissa punkter är kommentaren förstås sann. Men skolpolitiken är ett tydligt exempel på hur maktskiftet också kan ge ett idéskifte. Från flumskola till kunskapsskola. Från utslagning till utjämning. Från sortering till livschanser.

Läs skolminister Jan Björklunds debattartikel i dag:

Två favorituttryck i den svenska skoldebatten har varit att man ska ha ‘mjuka övergångar’ mellan olika delar av skolväsendet och att elever med låga resultat inte ska ‘känna sig utpekade’. ‘Mjuk övergång’ har betytt att elever ska skickas vidare till nästa moment eller steg i undervisningen oaktat om de har nått målen eller ej. Om man synliggör elever med bristande kunskaper och ger dem extraundervisning har man blivit stämplad för att vilja ‘sortera’ elever.
Den nya regeringen är fast besluten att förändra svensk skolpolitik i dessa avseenden. Kunskapsmål och kunskapskrav ska uttryckas tydligt och utan stora tolkningsutrymmen. Nationella prov ska utvärdera att målen nås.