Ett år har förflutit, ett nytt står för dörren. Inte för att det råder någon brist på årssammanfattningar, men här kommer min, med fokus på inrikes händelser. Gott nytt år!

Januari
Det sägs att nyheter numera färdas snabbt. Men det var först i början av detta år som Jyllands-Postens Muhammedkarikatyrer orsakade kris – trots att de publicerades redan i september 2005. Hamas valseger i Palestina blev den utlösande faktorn, som här hemma resulterade i en infekterad debatt, en nedsläckt hemsida och att Laila Freivalds för andra gången avgick som minister.

Februari
De som sa att valrörelsen skulle bli den smutsigaste i mannaminne fick vatten på sin kvarn sedan det visat sig att Mats Lindström skickat förtalsmejl från själva s-högkvarteret. Länge ledde sossarna skandalligan överlägset, men fp jämnade ut matchen med valrörelsens riktiga praktskandal, som krävde en partisekreterarskalp. Mot alla odds lyckades Lars Leijonborg hålla armlängds avstånd till det inträffade och inför valet 2010 lär utbildningsministern alltjämt vara den partiledare i Sverige som suttit längst på sin post.

Mars
Alla pustar ut sedan KU i sin tsunamigranskning lyckats enas i skarp kritik mot sex statsråd – inklusive statsministern. Sedan händer absolut ingenting! Att de till slut blev eniga över partigränserna berodde enbart på att Laila Freivalds föll på en annan fråga och därmed var ute ur leken. Tidigare har Göran Persson avfärdat KU som en av dessa ”förkortningar” och visat var skåpet ska stå. Ansvarsutkrävande är alltjämt ett ord i svenskan som vi inte riktigt vet vad det betyder.

April
JämO skämtade inte när han menade att Sverige borde bojkotta fotbolls-VM eftersom prostitution är laglig i Tyskland. Debatten flammade upp, men det vi minns så här efteråt är bara hur domaren hånflinade när Teddy Lucic visades ut i åttåndelsfinalen. Att Sverige inte hade en chans i själva matchen mot Tyskland är något vi hellre glömmer. Då tänker jag hellre på Jörgen Jönsson som trefaldig hockeymästare: OS, VM, SM.

Maj
Det tog inte lång stund efter tillslaget mot The Pirate Bay innan fildelningssajten var igång igen. Ett av många tydliga tecken på att gamla metoder inte biter på ny teknik. 2006 var året då även gamla rävar fick upp ögonen för det nya som händer på medieområdet. Nya tider ger oss nya vanor, men en sak tenderar att gälla för evigt: Det finns alltid vissa som tycker det var bättre förr.

Juni
SCB:s stora majmätning presenterades förvirrande nog i juni och konstaterade att det var dött lopp mellan de två blocken. Stämningsläget var sådant att borgerliga sympatisörer började förlora hoppet – sossarnas ökända valmaskin hade ju ännu inte lagt in högsta växeln – medan vänstersidan såg mer ljust på tillvaron (av precis samma anledning). Men senare, under Almedalsveckan, är det alliansen som smäller till med en uppgörelse om fastighetsskatten. Man lyckas även prata ihop sig, i alla fall hjälplligt, om energin och familjepolitiken. När de första augustimätningarna sedan dyker upp är det alliansen som går ut i valspurten med råg i ryggen.

Juli
Turerna kring trängselskatten visade upp det politiska spelet från sin allra sämsta sida. Efter ett försök på löjligt korta sju månader hålls inte en utan femton folkomröstningar med löjligt manipulerade valsedlar och resultatet blir som förväntat: alla utropar sig till segrare.

Augusti
Dags att valspurta. Göran Persson och Marita Ulvskog lyckas med konststycket att presentera ett valmanifest där den stora nyheten blir att man inte ägnar jobben någon uppmärksamhet.

September
Maktsiftet är ett faktum och Fredrik Reinfeldt använder ordet ”historiskt” för femtielfte gången. Men visst, han har en poäng. Det råder högkonjunktur, borgerligheten är enad och det nya arbetarpartiet slår väljarrekord. Det gör även det gamla arbetarpartiet – fast åt andra hållet – och Göran Persson meddelar sin avgång. Efter en höst av ideliga spekulationer kan man konstatera att Margot Wallström håller fast vid sitt länge uttalade nej. Carin Jämtin hårdlanseras av bland andra Aftonbladet, men överraskar genom att hålla löftet att lämna riksdagen. Mona Sahlin förbereder sig nu för att befästa sin ställning som svensk politiks riktiga comeback-kid.

Oktober
Jyllands-Posten hamnar återigen i fokus när tidingen är först med att avslöja att Carl Bildt blir ny utrikesminister. På pappret såg det ut som om Fredrik Reinfeldt på ett genialiskt sätt hade satt ihop en regering. Men så blev det ju inte. Maria Borelius hann vara minister i åtta dagar, förtroendet för regeringen sjönk i takt med att Radiotjänst plötsligt håvade in rekordintäkter och samma dag som budgeten presenterades avgick även Ceclia Stegö Chilò som kulturminister.

November
A-kassan, a-kassan, a-kassan. Protesterna var högljudda, men beslutet gick igenom. Ingetdera förvånar. Att klaga på vädret hör det grå och tråkiga november till, men nu tar klimatfrågorna över. Efter att ha ägnat sommaren åt kampanjen för sänkt bensinskatt ägnar Aftonbladet Expressen höstkampanjen åt växthuseffekten.*

December
Mot slutet av året händer något ytterst ovanligt. Nej, jag tänker inte på att en svensk går på rymdpromenad, utan på att hela två repliker på ett inlägg syns på DN Debatt. Sedan fortsätter diskussionen på SvD Brännpunkt. I stormens öga står JK Göran Lambertz och debatten om tilltron till rättsväsendet. Själv kommer jag dock minnas 2006 som året då fler och fler började oroa sig för den personliga integritetens ställning.

*Uppdatering: Som Erik påpekar i kommentarerna var det Expressen som körde bensinpriskampanj i somras. Jag blandade ihop den med Aftonbladets kampanj på samma tema – förra sommaren!